Tuesday, November 28, 2006

Ajminrumpa!

Snödagar. Vad är det med amerikanerna här?

Bara för att folk inte vet hur man kör bil stannar alla hemma istället för att kämpa på kedjorna eller dubbdäcken och trotsa naturen. Hur som helst är Eric och Kevin lyckliga över att måndag och tisdag blev skolfria. Jag däremot har en del protester då jag inte kunde åka till min skola och registrera vilka kurser jag ska läsa. Imorrn blir det ändring på det! Jag ska dit om det så blir att åka hem till registrationspersonalen och tvinga dem till jobbet!

Igår (måndag) gick Kevin och jag ut med våra snowboard utan bindningar för lite vinteraction. Istället för bindningar hade vi skruvar som satt fast i skruvhålen där bindningarna skulle sitta. Denna konstruktion är ett alldeles utmärkt exempel på hur man använder en till början ganska säker konstruktion på ett väldigt riskabelt sätt. Rent utav farligt kanske. Men kul!

Mindre kul var det när jag satsade kund och fosterland nedför backen på snowboarden rakt emot en byggnadsplats. Och på en byggnadsplats finns det nästan alltid lastpallar. Och lastpallar är ena jävlar på att kamouflera (stavning, någon?) sig under snö. Så nu behöver jag nästan inte säga att jag dundrade rakt in i lastpallarna och gjorde illa mitt lilla lår på undersidan som ni så vackert kan se på bilden.

Jag trodde jag skulle bli steril. Best day ever.

Monday, November 27, 2006

Urban camping!

För alla som är nyfikna på den nya extremsporten urban camping har jag nu gjort en video av min första utflykt till cementtrottoarernas gyllene rike.

Och för de som är nyfikna på Nintendo Wii guidar jag er igenom vad som finns i lådan till det vackra kamerajobbet signatur Kevin.

Urban camping fo life!

Sunday, November 26, 2006

Kenneth Theodor Riggs

Det snöar, det snöar... som tusan!

Och jag jobbar, jag jobbar... som tusan också. I fredags blev det 17 till stängning, och olyckligtvis blev det strul med datorerna eftersom kreditkortsmaskinen inte funkade i början på dagen. Tur var att jag inte jobbade på morgonen eller förmiddagen... otur var att ja jobbade på kvällen. Vi lyckades stänga till slut och var därifrån klockan ett på natten. Och då berättade de som jobbade där att när de satt sig i bilen i torsdags, för att åka snowboard på Mt.Baker, var det första han sa:

"You've got a great crew in there, but there one guy i'm really stoked about, and that's Marcus. He worked his ass off all day and didn't say a word!"

Jag. Är. Bäst.

Nu kan jag dö lycklig. :)

För övrigt mördade jag mina försäljningsmål igår som var på $800 med total $950 sålt. Och det även fast ingen i kassan visste att jag jobbade första två timmarna. Det betyder att de inte knappade in mer än $25 i mitt namn under den tiden. Det behöver väl knappt sägas att jag hade spräckt $1000 annars...

Annars har jag blivit attackerad av fisken Ken idag, som nu är officiellt döpt till Kenneth Theodor Riggs. Jag skulle mata honom med fiskmat, men han tyckte nog att mitt lillfinger såg mer aptitligt ut så han hoppade upp och bet tag i fingret. Jag ryggade tillbaks och allt som allt hamnade han på heltäckningsmattan. Efter en kort men intensiv räddningaktion av mig så var Ken säker i sitt akvarium igen!

Slutet gott, allting gott!

Thursday, November 23, 2006

Best... week... ever...

Den senaste veckan har varit en aning hektisk, fast också den bästa veckan hittils i USA. Vad som hände förra helgen lämnar jag till min framtidan film att berätta.

I måndags fick jag ett samtal från Siobhan, min chef på Zumiez, som undrade ifall jag kunde jobba tisdag klockan fem. Javisst, äntligen mer jobb tänker jag. Så jag åker dit tisdag, är där klockan fem på eftermiddagen och möts av en enorm nästan tom lokal med ungeför 20 pers inuti. Förutom alla undersåtar var min chefs chef där; distriktschefen Chris Titus!

Den första uppgiften vi fick betalt för att göra var att vandra till kylboxen och ta för oss en dryck. Red bull, vatten eller Dr. Pepper. Det blev en Red Bull för mig. Efter detta fick vi alla varsitt rakblad och instruktionerna för vad vi egentligen skulle göra; Vi skulle bygga en affär. En STOR affär. Och öppna lådor med rakblad. :)

Allt börjar och vi bygger på som tusan. Väggar, hängare, soffor, tv-spel, omklädningsrum och kassan. Sen vart det dags att flytta allt från den gamla butiken till den nya. Jag kan lugnt berätta att det finns mer i en klädaffär än vad som syns!

En massa kläder och flatbäddsurfing mellan butiken senare var det dags att flytta skorna. Oh, skorna... jag tror det finns över ett tusen par skor i den affären. Flatbäddarna var så packade att man inte såg framför sig ifall man puttade dem bakifrån!

Klockan 02:15 fick vi åka hem och stupa ner i våra väntande sängar.

Beep beep! 07:30! Dags att åka till jobbet igen!

Andra dagen var den galna sorteringsdagen. Hur många lådor som helst, och alla ska upp på väggarna, men det vr inte så farligt eftersom vi fick flingor och donuts. Själv provade jag Pops! och organisk mjölk vilket smakade sött och knaprigt; som mycket annat i USA.

Det bästa på dagen var när distriktschefen sa: "I'm stoked about you working here. You're a great guy to have around!"

Jobba. Sluta 17:00. Hem och spela Zelda i en timme. Sova kl 19:00. Vakna kl 09:00. Jobbat 18/24 timmar från tisdag kl 17:00 till onsdag kl 17:00.

Best day ever!

Saturday, November 11, 2006

Eftertraktad

Jag fick ett telefonsamtal igår. Det var från PacSun. De ville erbjuda mig jobb. Jepp.

Det betyder att jag fått jobberbjudande från båda ställena jag ville jobba på och det känns bra. Jag fick det jag ville ha gånger två. Fast jag kunde ju såklart inte tacka ja till PacSun jobberbjudandet eftersom Jag redan tackat ja till Zumiez, och man får inte jobba för konkurrerande företag. Men som jag sagt innan går Zumiez före.

Jag saknar mina vänner den här helgen. Kom hit till mig så dricker vi sangria mot lagen, förutom Chrisse och Ingrid som ju redan är 21. Och såklart David och Vlad, men vi kan alltid låtsas. Det är ju kul att göra sånt som man egentligen inte får göra. Folk kommer hem idag, ikväll. Emelie, Eric och Kevin kommer tillbaks från Mexico. Jag hade också velat åka dit och surfa, men det kunde jag ju inte. Bill stannar kvar tills den 16e, jag tror det är för att han gör något för Surfrider Foundation.

Ifall ni kan lyssna på Imogen Heap - Hide and Seek så gör det. Underbart bra... sång. För det är bara sång i den låten. Ni som kollar på The OC kommer känna igen den från sista avsnittet i säsong tre. Den säsongen var inte så bra, förutom sista avsnittet då det äntligen hände något spännande. Som tur är Josh Schwartz tillbaka vid skrivbordet och skriver en hel del av den nya säsongen. Det är killen som skrev nästan hela säsong ett, vilket var en riktig resa.

Ifall ni är för häftiga för The OC så ska ni nog stanna borta från Grey's Anatomy också, men för er som är i kontakt med er emotionella sida är det en extremt bra serie också. Ifall ni vill vara hårda grabbar (eller tjejer) så ska ni inte kolla på Grey's Anatomy säsong två avsnitt fyra framför de ni vill impa på. Fråga bara Carin hur det avsnittet känns. Oooh, emotions.. ta över mig så att jag känner att jag lever!

För er som tycker det är spännande att vänta på min musikkarriär kan jag glädja med att jag har idéer och sånt på en hel del låtar nu. Man vet aldrig, men kanske lyckas jag få ut ett album innan februari. Det kommer ett smakprov på MySpace så småningom.

Tills livet för oss samman igen,
Marcus

Wednesday, November 08, 2006

Posten

Jepp, jag har sålt lite grejer på eBay, och då måste man åka till posten. Hoppas att det blir lika kul för er som det var för mig.... eller glöm det jag nyss sa för först glömde jag plånboken och sen glömde jag pengar. Man brukar säga tredje gången gillt och det är det som gäller idag också!

Det var val igår här i USA. Demokraterna vann! Nu kanske vi kan få ut en del folk ur Irak. Håll tummarna för det!

Och jag börjar bli trött på den här propagandan som man alltid blir påtvingad. Jag VILL INTE vara kristen. Kan man inte lämna de som inte vill ifred? Nej, nu överskattar jag de små liven. De MÅSTE tvinga sin religion på alla. Precis som de som styr (styrde?) USA tvingar sig på resten av världen. Jaja... njut av filmen nu!

Sunday, November 05, 2006

Torktumlade kalsonger

Det finns en sak som slår mycket här i världen. Som trots alla underbara saker, som att tex duscha varmt, åka wakeskate, klara ett prov, äta en god måltid, kyssa någon speciell, vinna i något eller få en komplimang, slår alltihopa med busslängder (jag har aldrig gillat hästar). Det jag pratar om är såklart att sätta på sig ett par varma, torktumlade kalsonger och känna dem omsorgsfullt ta hand om ens frysande hud. Mmmmm...

Det enda som förstör det lite är att det inte fortsätter att vara varmt en längre stund. Jaja, någon kanske kommer på kalsonger med värmeelement insydda nån gång i framtiden. Vore inte DET en nyttig användning av ny teknik?

Apropå ny teknik har jag hittat en nytt litet program för att spela in musik som i kompsitionsväg klår allt jag tidigare använt. Man bygger liksom byggklossar av musik som man sen pusslar ihop till något fint utan att någonsin stoppa musiken.
Ballt!

Något som är mindre ballt är att jag var tvungen att sova i vardagsrummet igår eftersom Zoe, husets stolta hund, var livrädd. Hon var så rädd att hon skakade! Och det hon var rädd för var blixt och dunder; Det åskade utomhus. Så snälla Marcus fick ge upp sin rygg för det lilla djuret och sova på soffan på bottenvåningen. Soffan som til och med är obekväm att sitta i. Det var som att ligga längs tre biosalsfåtöljer utan vaddering. Inte bekvämt, men jag borde sluta klaga eftersom jag har sovit på värra ställen... som tex på planket på en uteplats. (Ante ;D)

Nu känner jag hungern smyga sig på. Vad kan det bli idag?
Tony's Pizza?
Hawaii BBQ?
Caesarsallad?
Taco Bell?
Sbarro?
Subway?
Quiznos?

Nej, nu får jag sluta innan jag börjar gråta. Seeya!

Friday, November 03, 2006

Intervjua mig!

Jag vet inte om någon lyckats missa att jag har fått intervjuer på PacSun och på Zumiez vilka är de två ställen jag helst vill jobba hos. För att sammafatta intervjuerna så kickade jag some ass!

Zumiezintervjun var ett av de roligaste grejerna jag gjort. Det var en gruppintervju på åtta pers och alla var tvunga att komma till gruppintervjun utklädda till något. Mina framtida kollegor hade klätt ut sig till businessman, fågel-enigma, höst, Ace Ventura, byggnadsarbetare, nedslagen cheerleader och utbränd snowboardåkare. Det var en lättnad när jag kom dit eftersom ingen hade klätt ut sig till det jag var utklädd till; Pirat! Arr!

Vi hängde med ägarinnan Siôbhan (jag måste komma ihåg att fråga vart det namnet kommer ifrån) från Zumiez-affären till avdelningen i shoppingcentret där alla snabbmatsrestauranger befinner sig för att hitta ett tomt bord vi alla kunde sitta vid. Siôbhan började med att berätta lite om hur det är att jobba på Zumiez som tex att man får provision på det man säljer och att det finns belöningar till de som gör bäst ifrån sig i form av mindre belöningar som grejer för $100 varje månad eller en snowboardresa och en massa gratisprylar ifall man lyckats sälja grejer för $100 000 på ett år.

Sedan fick vi introducera oss och berätta vad vi var utklädda till samt dela med oss av det galnaste vi gjort på senast. Ifall någon verkligen behöver veta det jag sa kan ni fråga, men det har att göra med att stå på scen lättklädd. Medan vi gjorde detta kom försteassistenten för Zumiez, John, till bordet också.

Nu när vi alla hade fått en känsla för varann ledde Siôbhan och John oss till en korridor bakom affärerna där det inte fanns något folk. Vi delades upp i två grupper och fick komma på ett lagnamn och en hejaramsa för vårt lag. Jag var del av Team Ramrod, och vår kampsång har jag redan förtryckt... men det var liksom en blandning an Run DMC, Beastie Boys och ett halloweenparty.

Efter att båda lagen framfört sin kampsång skulle vi ställa oss i två led ungefär som på gympan när man ska springa en och en och runda en kon och sedan springa tillbaka med skillnaden att vi skulle springa fram och fråga tre försäljningsfrågor som vardera skulle följas av ett "...därför att..." så snabbt vi kunde.

Hi, what are you looking for today? (Because we've got two for $25 t-shirts over there)

So what brands are you into? (DC.. okay, we've actually got a new pair of DC shoes that aren't out on the sales floor yet. Would you like me to get them for you?)

Alright. Is there anything else you're looking for? (There's a pretty rad DC belt buckle on sale right now.)

Behöver jag ens nämna att mitt lag vann? ;D
Fast jag fick lite tunghäfta då jag missade att få med en "...därför att..." på första frågan och var tvungen att gå tillbaks. Men det är lite press på en när man vill vinna!

Efter vinsten gick vi tillbaka till affären och blev undervisade lite om hur de viker tröjor på Zumiez. Båda lagen fick sedan en vägg per lag som vi fick tio minuter på oss att organisera om enligt CVS (Category, Vendor, Style). När de tio minuterna passerat delades det ut kritik om vad vi gjorde bra och vad vi kunde gjort bättre. Jag kommer aldrig att så länge jag lever glömma att jeans ska vara på en sida och t-shirts på en annan. Hur som helst var de hur nöjda som helst med våra insatser och valde att ge oss alla en chans att jobba på Zumiez. Allt jag kan hoppas på nu är att de uppskattar mina insatser hos dem så mycket att jag får fast anställning efter julen som är en sorts testperiod. Jag har ju i alla fall fått jobbet jag ville ha! (Och 25% på allt i affären) :D

PacSun intervjun var inte lika rolig då jag och tre andra kandidater gick med vicemanagern till matstället i shoppingcentret och gjorde en mer traditionell "Så... berätta lite om dig själv"-intervju. Utan att skryta så tycker jag att jag gjorde ett bra jobb nu när jag slutligen kommit på hur tusan man ska svara på uppmaningen "Berätta lite om dig själv". Jag säger helt enkelt att jag är bäst!

Så sammanfattningsvis kan jag erkänna att jag ser mer fram emot att få jobba på Zumiez än ifall jag får jobb på PacSun. PacSun har samma timlön och det finns ingen provision man kan kämpa för. Ifall jag får jobberbjudande på PacSun så får det komma i andra hand. Dessutom verkar det vara mycket mer party på Zumiez!



Och ja just det... jag har den där. :)

Parkeringsplats!

Hehehe, nu sitter jag pa en parkeringsplats och snor lite wireless internet fran nagon. Det ar lite busbus, men snart ska jag pa intervju pa PacSun!
Igar hade jag ju intervju pa Zumiez och till allas gladje fick jag jobbet. Nu galler det bara att jag skoter mig bra sa att jag far fortsatt anstallning efter provotiden. Och ifall jag far det far jag ju 25% pa llt i affaren. Wohooo, skateklader kostar ju som klader pa H&M har.. och 25% pa allt. ja, det kan nog inte bli battre an sahar! :D

Onska mig lycka till sa kanske jag har jobb pa bada!

Wednesday, November 01, 2006

Pirat på jobbet!

Yes! Jag har fått intervjuer på jobben jag ville ha. PacSun och Zumiez här kommer jag!

Och intervjun på Zumiez har jag höga förväntingar på eftersom de förväntar mig och de andra på intervjun att klä ut sig i sina halloweenkostymer. Istället för att svara på uttalandet "Så, berätta lite om dig själv." ska vi göra olika aktiviteter. Och med vi menar jag ju såklart de andra på intervjun. Det är nämligen en gruppintervju på ca 15 pers. Jag får hoppas att min piratkostym inte anses alldeles för fantasilös, men vad väntas egentligen? Jag flyttade hit för en månad sen och har inte haft tid att samla ihop min normala garderob med minst 5 utklädnadsset. Men då är det ju ett krav som ställts av chefen [Red: kvinna] som igår när jag frågade efter intervjun hade på sig tajta lackkläder med rävöron och svans. Och med den meningen åkte alla manliga läsares hakor ner på tangetbordet. Tyvärr händer detta bara en gång om året då de flesta unga, och säkerligen en och annan för gammal, kvinna får en ursäkt att klä sig vågat... och det kallas "Halloween". Hurra för traditioner! ;)
Jag har också sålt mitt ljudkort och köpt en TonePort KB37 (på bilden) istället. Trevlig liten synth/gitarr-och-basförstärkarsimulator/ljudkort/kontrollyta. Med andra och är det en allt-i-ett box. Tyvärr tar den inte med sig tjejer hem eller lagar min frukost, men vad ska man göra åt det? Den kan ju i alla fall låta lite och det är ju allt jag egentigen ville.

För alla som inte redan visste detta har min stackars kusin Annika vart med om en bilolycka. Hon blev påkörd bakifrån och skjöts ut från vägen i en actionsfilmsvolt men landade som tur var på alla fyra (hjul) helt oskadd. Tacka [någon] för det!

För att avsluta vill jag dela med mig av mitt fynd av en påse corndogs i frysen i garaget och tipset om (+44)'s låt "Make You Smile". Coolt, Markus Hoppus. Coolt.